katarinapalm

Nu är jag här igen, viloperioden är slut. Det känns härligt igen att skriva. Viloperioden börjar för det gröna som gjort dagarna så vackra, i några månader. Nu har gräsvidundret förgiftat sin omgivning nog för i år. Ja, jag har en bensinare. Ja, jag funderar varje vår om vi ska köpa en mer miljövänlig. Jo, den är på något konstigt sätt? miljöcertiferad, det kollade vi och det bedyrade försäljaren. Men besin....jaja man ska ju tro på vad folk säjer. En med sladd hade vi....k a n s k e haft råd med. Men min cp-skada gör en knagglig, okontrollerad framfart, och dödmansgreppet var en välsignelse. Att på det ha en sladd hängandes hade snart blivit död kvinnas ogrepp. Nåväl jag har tidigt i mitt liv valt bort körkort, så på något sätt kan jag leva med det på mitt samvete. Och en batteri hade både blivit för dyr och inte räckt til vår ofrivilligt stora tomt. Nu väntar jag bara på en bostads anpassning som gör att livet kan levas även oktober månad, mer om detta next time.