katarinapalm

Vid frukosten tittade jag på Jonas Gardell. Hans nya bok om Gud måste inköpas.
Alla funderar nog på var gud finns, om det kan vara sant att han skapat alting, och var han bor nu.
Jag har nog kommit till den insikts-bildningen att han finns och alltid kommer att finnas.
 Men jag tror faktiskt vi får fixa det vardagliga såväl som krig alldeles utan hans inblandning, eftersom vi alla ändå kommer till himlen.
Så det är faktist av största vikt att vi slutar kriga, om vi nu ska hinna med att njuta av jordelivet.

Här i Boden har borgarna sparkat ut oss Vänsterpartister ur Alliansen.
Det känns bra att kunna återgå till att tänka fritt igen.Inte behöva leta efter argument mot sossarna.
För mej har det varit en tankefnurra utan dess like.
Blev så kollrig i skallen av det så jag mådde illa till slut.
Nu hoppas jag vi ska kunna föra en politik som gynnar det stora flertalet, en arbetarpolitik i dagligt tal.

Min önskan nu är att 1maj blir den arbetardag som Boden så väl behöver.

                                                                                                En mycket lättad,Katarina!!!

Hade några elever idag . Vi samtalade om vikten av att ta ansvar, när man väl blivit 18. Om jag väljer en sak, så måste jag ta konsekvenserna av det. Jag kan välja fel och då får  jag ta konsekvener av det.
Fram till man är 18 bestämmer föräldrar men sen har man resten av livet på sig att bestämma själv.
 För en del ungdomar, nej fel, för de flesta ungdomar tror jag det är väldigt svårt att bestämma sig, för vad "jag"  vill.
                   
 Det är ju jobbigt för en själv. I affären-Mellan-  eller lättmjölk hm., chokladkaka eller segisar mm mm.

Har man en funktionsnedsättning  som gör att valen bara blir en förvirring i tillvaron, Ja då är det inte lätt att leva i dagens samhälle med alla valsituationersom elbolag, teleoperatörer och till på köpet måste man ta ställning till om jag vill ha prenumeration på strumpor när en telefonförsäljare ringer, just när man bakar sockerkaka.
 Var ligger ansvaret då? Är det inte vi vuxna som ska med våra erfarenheter kunna ordna ett samhälle där våra ungdomar har en ärlig chans.
  Vi måste som engagera oss, vara till för våra ungdomar så de känner trygghet.

Nu väljer jag att sätta mig i soffan med min en gång valda man som jag har valt att älska i nöd och lust.
                                                        
                                                                    Jag hade inget val när kärleken slog till!

                                                                             Den konsekvensen tar jag gärna!

                                                                         Trevlig fortsättning på kvällen,  Katarina!!!

När är man en mogen kvinna?
Kanske just idag? Min minsta dotter fyller år idag. Idag för 18 år sedan födde jag min nu artonåring. Det är länge sen och det är samtidigt igår. En dag skulle hon bli 18 år och nu är hon där. Det är nu livet börjar.  När mina barn var små så sa de flesta - njut medan de är små. och jag njöt, fortsättningen var alltid....för när de blir 7 då ska ni  få se..........och vi njöt fortsätningen blev, när de blir 12 då ni......och vi njöt..........men akta er när de blir 15 och vi njöt och när de inte nu har blivit ligister vid 18 årsålder så kanske man kan tacka den inre rösten som var med hela vägen.

Människor måste lita på sig själva, och då menar jag sig själva, på så sätt att man funderar,
 -Hur vill jag själv bli bemött, hur vill jag att andra skulle ha behandlat mej i olika åldrar?
 Man MÅSTE ALLTID tänka på barnen först. Sätta de i första rummet.
Det här  moderna som numer heter egen tid, det skaaa man visst ha, men inte på bekostnad av barnen.
Jag tycker inte att det är okey att skaffa barn och sedan ha barnvakt medan man går på krogen.
 Vilken moraltant jag blev då
                                             men jag vill vara med om att skapa ett samhälle där
                                                barnen står i centrum får finnas till, får ha kul.
                                                         
                                                                  Inte vill väl du vara rädd?

Nåväl, åter till frågan.                       
Mogen när är man det, vem bestämmer när jag eller min dotter är det? Vem ska bestämma det, och vem får besämma det?

                                                    Grattis Sofia,  nu börjar livet!
                                                                                                                                    /Din Mamma!!!

På vägen hem från jobbet slog blixten ner igen.
Vanligtvis känner jag mej säker. Jag vet vad jag vill, jag kan allt jag vill och förändringen av världen pågår ständigt i min skalle. Det är mitt sätt att leva.
                                Men så blixten, den kommer,som blixtar gör, från ingenstans.
-Vi har ju kärnkraften !, funderar jag oroligt. Livet har en ände, men varför ska vi gå rakt i  fällan.
Harrisburg och tjernobyl i gott minne.Och liksom Hasse o Tage kan man undra om det någonsin har hänt det som hände, för det var ju så osannorlikt liten risk att det skulle hända........det som hände där.

Döm om min förvåning så visade Tvn en berrättelse om hur djuren lever i Tjernobyl, när jag zappade bland kanalerna. Jag hann kanske se 2 min..Nåväl det jag inte kan få in i min skalle är att de som är för kärnkraften inte alls verkar rädd för de faktiska konsekvenserna vid en olycka.
1980 gick jag gymnasiet på Hermelin i Luleå. Vi gjorde ett arbete kring den då så aktuella frågan,  och vi debatterade för och emot. Redan Då kunde vi ju se sol, vind och vatten som ett ypperligt alternativ i frågan  om framtidens energi.
Mycket har hänt sen dess  och politiker har funderat,och några har  t.om. utan allmänhetens vetskap skrivit in oss , för det handlar om oss, i avtal. Jag har inte ens varit i närheten av att kunna påverka utvecklingen. Nu verkar det som att det är för näringslivets skull vi ska ha kärnkraft, för vi har ju så stora industrier.
Och sen vet jag, och det är där knuten i magen gör sig påmind, att Sverige är bara ett land. Finland, vårt kära grannland satsar stort. Vad  händer om det händer något där? Nej jag vill inte göra er oroliga men jag kan inte komma ifrån att detta dilemma finns, och alldeles snart i vår egen kommun, där man börjat leta efter fyndigheter, såsom Guld, silver, koppar, zink och Uran. För att inte tala om de arbetsförhållanden som människor utsätts för, runt om i världen.
Man tro visserligen att man inte ska hitta Uran, men gör man det, inte säger man väl då - äh vi struntar i att bryta.
 Det som kan fälla en sådan brytning är att Fullmäktige inte är enig. Och då vet ni var jag står! Tack för att Du hjälpte mej en bit på vägen i min frustration.

                                                                         Våren är här och fåglarna kvittrar .Tjohej!/Katarina!!!

Idag fick jag bevis. Jag är gammal. Träffade min älsta riktiga kompis, min  bästis. Det var länge sen vi umgicks. 20 år sedan han var hos mig. Bara det får en att låta gammal. Hon har en dotter på 32 år........Kan ni tänka er, och jag som lekte på gården med vagnar och dockor bara för ett litet tag sen...med min Vän.  En Vän som har format mitt liv, och jag hennes. En människa jag mötte i en lekpark har format mitt liv. Hon finns där, jag vet ungefär vart hon bor, hon bara finns där som en påminnelse att jag har faktiskt varit barn, med alla dess bekymmer.
- Mamma, får jag ringa Nina nu.
-Nej det är för sent nu.
-men jag ska bara fråga henne.....
 -Gör det imorron när ni träffas.
-Men tänk om jag glömmer bort det då.
 -Nej inte glömmer du.
-Se, nu börjar televinken! Kom så tittar vi.

Ja, det var tider det. Vi bildade klubbar, och hade lotteri på stentrappan på Almgatan där jag bodde. På vinter lekte vi på snöhögarna på gården och ingen kom och sa att det skulle vara farligt att kasta snöboll, eller att det var för mörkt för att vara ute. Av min vän lärde jag mej allt man behöver veta om killar. Ja vilka tider! Bytte filmisar och bokmärken, Hade hemlisar,  Skrattade så vi skrek när vi när syrran och hennes kille pussades, Jagade halvbrorsan.
Hoppas att alla alla barn får ha det så. Utan Ovett från sina föräldrar, som har glömt bort hur det var att vara barn.
Livet är en dans på rosor om vi vill att det skall vara det. Om vi inte tror på det kan det vara svårt att få alla att tro på det. Och då orkar ingen göra något, och då blir inget gjort åt och för någon, och då blir vi alla olyckliga.

Vi måste ta hand om varann så vi orkar kämpa mot orättvisorna i världen. Må så gott./Katarina!!!

M o r g o n. Slog på TVn och där var Lars Ohly som sa det alla bör säga: Avskaffa Bonusarna för bankfolket.!
Varför ska bankfolket ha rätt till Bonus. Varför har inte Siv på Coop Forum rätt till bonus,
                                                                                        eller Lars på sjukhemmet,
                                                                                        eller Lisa som städar bårhuset
                                                                                        eller Ulrik på dagcenter
                                                                                          eller Fröken på centralskolan
                                                                                            eller vaktis i folkets hus,
                                                                                              eller bibblotanten på bibblo
                                                                                                   eller Håkan på cykelaffär´n,
                                                                                                       eller Carolin i cafeét eller.............................................
                                                                                                          Varför just bankfolket.
Kanske för att de inte ska leka Pippi på jobbet. Fast Pippi hade ju egna Guldpengar, så hon behövde ingen bonus.
Hon ville ge tom tjuvarna guldpengar så de inte skulle vara så lessna.
Kanske skulle vi skicka en pippifilm till varje bankdirektör.
Kanske har de glömt bort idén.
Jag har jobbat i 28 år. Jag började bra , med en projektanställning på ABF-Luleå 7000 kr /mån.
 Idag med högskolepoäng, 30 år drygt i handikapprörelsen, tillägnat mej otrolig kunskap som inte samhället har betalat mej för, som jag av eget intresse tillägnat mej, har jag kommit upp i lite drygt dubbel lön. Bonus?????????? Ja varför inte tacka ja om någon frågar. Dum är man väl inte...eller.... Stå på er, annars gör någon annan det./Katarina!!!

Ung, är jag inte!
Feg är jag, lite.

Samtalade med ungdomar! De är vetgiriga, våra gymnasister. Det var andra och tyvärr sista gången jag träffade dessa elever. Sen går den annan kurs sen. Nåväl, dessa elever hade vid första tillfället fått veta om min funktionsnedsättning, och vi hade samtalat om hur det är och letat oss fram till det vi har gemensamt i livet. Vi är alla annorlunda varandra.        ( Unika brukar man ju säga men det får en att låta som nå´t auktionsföremål, eller en oupptäckt fisk  i medelhavet). Och alla börjar fatta att detta att vara funktionsnesdsatt, ha hösnuva, cp-skada,diabetes, hjärtfel, synskada...................hur mycket orkar ni?, ja men just det, det är att vara normal=människa. som lever här och nu. Och vi  har inte tid eller råd att avvara någon,och säga att du tillhör ditten eller datten.
Tills idag skulle de ha tänk på vilka i sin närhet som har funktionsnedsättning, och det var kul.
Med liv och lust tog de lapparoch skrev sjukdomar o skador som de kom i kontakt med, utan att fundera så mycket på det.
Och det är just så det är. Vanligt. Där fick vi alla ta del av ca 20 olika sjukdomar o skador som bara finns....varsomhelst.
I maj blir dett utställning på Björknässkolan. Kanske får en och annan en tankeställare för famtiden.....Vi är alla olika......men så lika
 Den som finns bakom hörnet................................................!

Väl på kontret igen ringde jag en vän. Vi började prata om en del ideér jag har. Hon blev positiv och tyckte jag skulle skriva ner dessa...........................för att kunna forma framtiden. Jag backade, blev lite rädd, ville inte synas.

Så livet kan te sig ibland./Katarina!!!

Hej igen!

Världen skulle nog vara lite bättre med fler goda människor med en spark. Var och handlade.Det fattades 10  kr. Kvinnan efter mig i kön var snabbt uppe med en pippipeng och frågade mej och kassörkan hur mycket som fattades. -Men,sa jag, jag känner ju inte dej, hur ska jag ge igen. Vid varubandets slut, frågade jag var hon bodde, i förhoppning att återgälda hennes fina gest. - Här omkring var hennes svävande svar. Jag har ju sett  henne många gånger, men kan nu inte placera vart hon bor. Hon sa att det var inget, och att det var ju bara småpengar. Ja, jag är så tacksam!

Häromdagen kunde jag inte ta mej igenom moddet med min elmoppe på trehjul, vid en busshållplats.Fram kommer genast en kille 19, 20 år sisådär och frågar om jag vill ha hjälp. Vi enades om vad som var bästa hjälpen, och 15 sekunder senare sa jag Tack och for vidare.
                                                                                Världen är full av goda människor!

Efter en helg fylld med bombardemang av kloka och upplyftande ord,känner jag mig stärkt att ta itu med arbetet i V-DS Norrbotten. Vi fick mycket gjort, konstruktiva diskussioner, God stämning och blickarna riktade framåt. Vänsterpartiet kan man verligen ta stöd mot när vindarna blåser från borgerligt håll. Läs morgondagens Kurir. Jobbigt är det att ingå i en allians med borgarna på hemmaplan. Inte minst nu när (V)i har bildat en stabil allians på riksplanet, som vinner mer och mer förtroende dag för dag.
Vad jag grämer mej över de allmänna pensionssystemet som vi spelade borgarna i händerna med. Varför kunde inte jag påverka, och visa på de förödande konskvenser det kommer att få. Läs gärna Ulla Hoffmans bok om pensionssystemet. Varför gjorde jag inte mer i valrörelsen, för att övertyga alla att Vänterpartiet är det man ska rösta på, om man inte har en miljon på banken, och utan skulder och kan spara i privata sjukförsäkringar.
Och Varför tror jag gott om alla människor som bjuder på bulla och ler mot en.
Borgarna har också lärt sig baka bullar!
Nu börjar jag känna för en välbehövlig vila. Dagen fick ett abrupt slut, då jag inte kunde delta på den tillställning som ordnats på V-lokalen för att fira Kvinnodagen. Läs morgonagens NSD. För när de flesta människor ska fira, vill man vara vacker. Det är bara trevligt. Men toppar man trevligheten med parfym, då måste jag dra vidare. Tyvärr! Mitt råd till dig, man som kvinna: Parfymer och deodoranter med stark doft användes bäst hemma. Inte ute bland folk, där i värsta fall ett astmaanfall kan sluta med Döden.
I mitt fall orsakar parfym huvudvärk, illamående och en del gånger kräkningar.

Men tillsammans ska vi skapa ett samhället med förståelse för olikheter,där förtryck inte finns och där barn får vara barn, Ungdomar får vara ungdomar och där vikan känna oss trygga när vi blir gamla. Detta ärmöjligt, vi behöver dej med i det arbetet.
                                                                                                     /Katarina!!!

Har man som jag, ett talfel, så är det mycket svårt att hålla sig inom en begränsad tid för ett inlägg på en konferens. Har man dessutom en talatstol man ska stå i, och inte är säker på att budskapet nått fram på avsatt tid, som kan vara 3 min, då är det svårt! Jag har hela mitt liv, från yngsta tonåren och frmaåt, jobbat med allas rätt att verka i samhället, om man nu kan sammanfatta det så.Och inom handikapprörelsen har vi ibland fått stånga oss blodiga för att folk ska förstå. Efter många långa år kom någon på att för att behandlas lika, så måste man ge vissa lite mer. Det kan gälla handikappanpassningar tex  en ramp är ju lite mer än en trappa. Då rampen är på plats kan både den gående och den rullstolsburne komma in i huset. Det kan gälla personer med läs- och skrivsvårigheter.Får du en talsyntes i din dator, ja då är du med i matchen. Du kan tillgodogöra dig vad som står texter du har fått dig tillsänt från föreningen, eller som elev läsa läxan med både öron och ögon. Eller på ett möte bestämmer mötet att, Ja Katarina med talsvårigheterbehöver ett påslag på sin talartid med 1 minut. Då är alla med på lika villkor. För att kunna delta på lika villkor i samhället, måste en del få mer............................................................................ Annars får de alltid mindre.

Sov gott och dröm sött, Katarina!!!

Hej igen! Kan inte sluta tänka på programmet där man får följa med en människa från ett I-land som reser till et fattigt lnd och får vara i en stam där hon ska ingå i några veckor. Tanken, enligt programmet, är att hon ska få perspektiv på sin tillvaro. Som en sorts kurs. Se hur jävligt det kan vara och sluta gnäll! Och uppenbarligen funkar det. De åker därifrån  med en ny styrka att nu kan jag uppskatta det jag har.Tack o hej! Jag menar att det måste vara en enorm upplevelse att sitta där med stammen där lång borta...som vi har glömt...att de finns.....om vi ens har vetat....att de finns...eller vill vi veta,eller hur man nu ska tänka? Efter progammet i lördags följde ett annat  program om en uppfinnare som sa sig, och kunde visa på att han hade lösningen på rening av vatten i u-länderna. Då måste vi fråga oss  Var problemet ligger? Har vi återigen pekat på den värld som gör att människor hyllar pengar framför människor. Om jag inte missminner mej lever Du och jag i den världen. Vi kan väl försöka göra något åt detta, tillsammans. ANNARS går mitt liv sin gilla gång. Har ägnat måndagskvällen åt ungdomar som flyttar.En dotter har nu flyttat till ny lägenhet och det var så kul att få vara med, och att man som förälder får förtoenden av sina barn måste vara kärnan i förldraskapet. Att föda ett barn leva med det och sedan ha en vän för livet. Kan något vara större. Ta nu hand om dej,och gör bra saker./Katarina!!!